Vad är hudlim?
Hudlim framställs genom "kokning" av djurhudar. Under kokningsprocessen utvinns ett protein som heter kollagen/glutin. Limmet torkas sedan och säljs i granulform. För att kunna använda limmet blötläggs granulerna i kallt vatten i ca en timme, varefter blandningen värms upp i en, för ändamålet avsedd, limgryta varpå limmet smälter. Är limmet för tjockt tillsätts mer vatten. Limmet bör inte utsättas för temperaturer över 60ºC eftersom kollagenet då förstörs och limegenskaperna försämras. Hudlim (och benlim) kallas ibland även för varmlim.
Så fort limmet börjar svalna övergår det från flytande form till geléform. Därför är det viktigt att man är väl förberedd innan man börjar limma. Har limmet övergått till geléform är det för sent att pressa samman ämnena. Ämnena kan med fördel värmas, t.ex. på ett element, innan limningen för att fördröja avsvalningen av limmet och därmed även gelébildningen.
Hudlim har traditionellt använts, och används, till alla slags inomhussnickerier. Möbler och musikinstrument som är limmade med hudlim (även benlim och fisklim) är väldigt tacksamma att renovera eftersom limmet kan återaktiveras med fukt och värme. Man kan alltså separera en limfog genom att tillsätta vattenånga och på så vis smälta limmet igen. Limfogen kan sedan limmas ihop igen med samma typ av lim.
När hudlimmet stelnat är limfogen tämligen stabil. Hudlim blir ganska hårt när det stelnat och är inte plastiskt, varför fogarna inte kryper nämnvärt, så som fogar limmade med PVA/vitlim kan göra. Dessutom påverkar inte eventuella limrester ytbehandlingen vilket PVA/vitlim gör.
Hudlim är också väldigt åldersbeständigt. Man har hittat hudlim som är 4500 år gammalt och som fortfarande har perfekta limegenskaper i Egypten. Nyligen har man även funnit hudlim som är ca 8000 år gammalt i Israel. Man kan därmed säga att hudlim i olöst form, t.ex. granuler, har obegränsad hållbarhet. I löst (flytande) tillstånd bör det användas samma dag som det tillreds. Detsamma gäller för benlim.